Två indiska amerikanska tonåringar och en indisk ursprungsflicka från Australien är bland de fem finalisterna för 2021 Children ’ s Climate Prize som arbetar för att ”skapa effektiva lösningar för verkliga problem som plågar världen.”

Reshma Kosaraju, 15, från Saratoga, Kalifornien, valdes för att med hjälp av artificiell intelligens (AI) mot bränder, medan Yash Narayan, 17, från San Carlos, California gjorde det med sin DeepWaste teknik.

Anjali Sharma, 17, Från Melbourne, Australien, plockades upp för att leda en klass talan mot miljöminister Australien.

Vinnaren avslöjas på Nov. 8 får 100 000 Kronor, diplom och medalj. Årets pris kommer att presenteras i en digital sändning i mitten av November, enligt ett pressmeddelande.

Prisbelönta naturfotograf Aishwarya Sridhar från Navi, Mumbai, Indien, som var bland jurymedlemmarna sa: ”jag blev helt blåst över av ren uppfinningsrikedom och praktisk tillämpning av var och en av finalistens projekt.”

”Var och en av dem genom sina projekt har tagit itu med verkliga problem som plågar vår värld och de arbetar för att skapa effektiva lösningar. Att se sitt arbete gav också en känsla av trygghet att med unga människor som dem som leder genom exempel är framtiden i rätt händer.”

Kosaraju utvecklat en artificiell intelligens (AI) – modell som proaktivt förutspår skogsbränder med hjälp av meteorologiska data och andra parametrar. Det tar hänsyn till både vädret i regionen och andra tidsmässiga faktorer för att ta hänsyn till mänskligt beteende.

Vid valet av projekt konstaterade juryn att ” klimatförändringarna och skogsbränderna ömsesidigt förstärker varandra och skogsbränder är idag på många platser större, intensivare och längre.”

”Skogsbränder har alltmer blivit en global och aktuell fråga. Reshma representerar det bästa av ungdomens entreprenörskap: modig, innovativ och lösningsorienterad.

”Hennes modell använder AI och teknik på ett innovativt och kunnigt sätt för att exakt förutsäga risken för skogsbränder och samtidigt redovisa de oberoende variablerna för klimat, väder och mänskligt beteende.”

”Ett tydligt och skalbart affärskoncept, med ett globalt synsätt på tillgänglighet”, sa juryn att beskriva det som ” ett exempel på en extraordinär och kreativ lösning baserad på ett systemiserat tillvägagångssätt.”

Yash Narayan s DeepWaste är en enkel att använda mobil applikation som utnyttjar kraftfulla artificiell intelligens algoritmer för att ge korrekt och momentana avfall klassificering.

Vid valet av sitt projekt noterade juryn, ” varje år kastas mycket osorterat avfall bort som deponeras eller bränns, vilket bidrar till onödiga utsläpp.”

”Detta är ett stort problem och utgör en utmaning för våra samhällen för att uppnå en effektiv avfallshantering”, sa det. ”Korrekt sorterat avfall blir en resurs och utgör grunden för det cirkulära flödet av resurser.”

”Detta är en åtgärd som är absolut nödvändig för att uppnå en mer hållbar konsumtion och är ett exempel på något som vi alla kan bidra till.”

”En resurseffektiv cirkulär ekonomi kan uppfattas som komplex och svår”, säger juryn, ” men här har Yash hittat en bra och intressant lösning med stor innovation.”

”DeepWaste är ett imponerande projekt, självundervisning, tillgänglig, skalbar och utvecklingspotentialen är enorm”, sa den att notera, ”Yash och DeepWaste är rätt i tid och bidrar till ökad medvetenhet och kunskap.”

Anjali Sharma ledde 7 andra studenter i en rättslig rättegång, en klassåtgärd mot Australiens miljöminister. Detta hördes i Högsta domstolen i Australien, Federal Court.

Plocka henne för att ”ta itu med klimatförändringen i rättssalen”, konstaterade juryn, ”alltför ofta gör beslutsfattare och ledare beslut baserade på kortsiktiga ekonomiska överväganden, även om det kan få stora negativa effekter under en längre tid.”

”Resultatet kan innebära att framtida generationer måste bära kostnaderna”, sa det att Anjali beskrivs som ” ett färgstarkt exempel på den kraft som fler och fler ungdomar böjer för att uppnå förändring.”

”Och det visar också hur ungdomar kan utmana hela industrier och sektorer genom att använda lagen. Anjali förmåga att mobilisera är imponerande och representativ för ett växande fenomen i världen.”

”Det krävs mod att utmana den nuvarande kraften och etablerade strukturer och lyckas med att uppnå en ”omsorgsplikt” i ett fossilt bränsletungt land som Australien.”

”Anjali är en stor pionjär och hennes juridiska wrangling är Historisk i Australien”, sa juryn. ”Hon är en inspiration för hur unga människor kan trycka på för påtagliga förändringar och är därför en förebild för andra.”

Priset delas ut till ”ungdomar som har gjort extraordinära insatser för klimat och miljö”, och stöds och förvaltas av Children ’ s Climate Foundation som initierats av grundaren Telge Energi.

Baserat på Telge Energis tro på ungdomars förmåga att driva förändring i världen är priset nu en del av sitt pågående arbete för hållbar utveckling och produktion av förnybar energi i Sverige.